Måste få ur mig lite i min blogg...

När jag var mindre så kände jag denna otroligt söta tjejen som hade allt!
Hon var hur grym som helst i skolan. Lekte skola hemma med mina syskon, lärde de saker som de egentligen inte skulle kunna på ett par år. Och det såg alltid så roligt ut!
De hade t.om. gympa då de sprang runt som idioter hemma och gjorde armhävningar mm.
Haha, så söta!
Hon var mycket ute med sina vänner och lekte massor :)
Man såg att hon var lycklig, det gick inte att missa!

Men någonstans så gick det åt helvete.

Nu ser jag en tjej som såklart är jättefin och fortfarande har hela livet framför sig om hon bara vill. Men jag ser också eviga tårar som aldrig verkar ta slut.
Jag vill så jävla gärna veta vad som hände. Jag vill hjälpa!
Men du låter mig inte, du har byggt upp en mur som inte går att riva.

Jag kommer aldrig ge upp när det gäller dig.
Utan dig så funkar ingenting.